Recept - Key lime pie och pannacotta

Kom på att jag lovat er att lägga ut recepten på dessa två desserter idag, så här kommer dem. ;-)
 
Trollmors Key lime pie

Ingridienser:
Pajskal: 
100 gram smör
3 dl mandelmjöl
100 gram rostade mandelspån (köpte en påse från ica)
1 msk fiberhusk
1 ägg
1 msk sukrin melis
 
Fyllning:
1,5 dl limesaft (jag använde fyra lime)
3 dl grädde
4 äggulor
Cirka 1 dl sukrin melis
 
Såhär gör du: Smält smör i en kastrull. Blanda fiberhusk, mandelmjöl, mandelspån i en skål. Häll i ägg och sukrin melis i grytan med smör. Tillsätt mjölblandningen och blanda. Jag tryckte ut smeten i fyra små ungsformar, men smeten räcker säkert till en vanlig pajform också. Nagga skalet med en gaffel och låt formarna vila i kylen i en halvtimme. Sätt igång ugnen på 175 grader så att den är uppvärmd när det har gått en halvtimme, grädda pajskalen i 10-15 minuter. Nu passar du på att göra fyllningen. Vispa 3 dl grädde, vispa ner en äggula i taget, tillsätt limesaft och sukrin melis. Du kan behöva mer sukrin melis än det jag hade i, det beror på hur syrligt du vill ha det. Koka upp smeten i en gryta så att den tjocknar lite. Häll sedan den över pajformarna och sätt in pajen i ugnen i 40 minuter på 150 grader. När pajerna är färdiga låter du dem svalna så att smeten sätter sig lite. Servera med vispad grädde, eller mascarpone. 
 
 
Vaniljpannacotta
Ingridienser grundrecept:
5 dl grädde
3 ark gelantinblad
Vaniljpulver och sukrin melis efter smak
 
Gör såhär: Lägg gelantinbladen i blöt. Koka upp grädde, vaniljpulver och sukrin melis. När gelantinbladen har tagit form som gelé kramar du ur vattnet från dem och häller ner geléklumpen i gräddblandningen. Rör om tills gelantinet har lösts upp. Häll över pannacottan i dessertskålar, sätt gladpack över dem och ställ in i kylen, dem är färdiga när de har stelnat, tar 3-4 timmar. 
 
Du kan göra pannacotta i alla möjliga olika smaker. 
På första bilden har jag vaniljpannacotta med ett blåbärstäcke över. Jag har helt enkelt mixat blåbär och lagt över.
 
 
 
I julas marinerade jag hallon med färsk ingefära och la över min vaniljpannacotta.
 
 
 
Idag har jag gjort limepannacotta. Utgå från grundreceptet men blötlägg ett halvt ark gelantin till, alltså 3,5 ark. Pressa i limesaft efter smak (jag hade 0,5 dl limesaft). Till dagens pannacotta serverade jag mascarpone till. Klockren kombination!
 
 
Hoppas att ni har fått lite inspiration! Det finns massor med goda efterrätter som man kan göra utan gluten och socker. Det går ingen nöd på en lchf:are. ;-)
 
kram, trollmorslchf
 
 

Om man utesluter potatis, pasta, ris och bröd. Vad finns det då kvar att äta?

Många människor som vill testa på en lågkolhydratkost har problem med att komma på vad de ska ersätta potatis, pasta, ris och bröd med. Jag kan börja med att berätta att det finns mängder med recept på lchf-bröd, konsistensen är inte riktigt likadan som "vanligt" bröd, så är du nyörjare råder jag dig att göra fröknäcke i början, för den konsistensen och smaken blir densamma. :-) 
 
Här kommer lite inspiration till vad du kan äta istället för den tråkiga potatisen, den slibbiga pastan eller det klibbiga riset. Det är bara din fantasi som sätter dina gränser. Jag äter så mycket mer varierad kost nu än vad jag gjorde innan jag gick över till LCHF och det kommer du också göra.
  • Kokt broccoli
  • Broccoligratäng
  • Ungsrostad broccoli
  • Broccolimos
  • Kokt blomkål
  • Blomkålsgratäng
  • Blomkålsstuvning
  • Blomkålsris
  • Ungsrostad blomkål
  • Blomkålsgratäng
  • Stekt blomkål
  • Kokt brysselkål
  • Ungsrostad brysselkål
  • Stekt brysselkål
  • Stekt vitkål
  • Stuvad vitkål
  • Vitkålsgratäng
  • Kålrotspommes
  • Kålrotsgratäng
  • Rättikagratäng
  • Zucchinipasta
  • Zucchinigratäng
  • Stekt haricots verts
  • Kokt haricots verts
  • Sallader
Hoppas att du finner inspiration!
kram, trollmorslchf

Socker och diabetes

Hej på er, idag tänkte jag ta upp ett oehört viktigt ämne som är ett växande problem i Sverige. Varje dag dör fem svenskar som en direkt följd av sin diabetes. Det är fem gånger fler än som avlider i trafiken. En av nio svenskar har diabetes eller ligger i riskzonen för att drabbas. Diabetes är inte en utan flera sjukdomar med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet är för hög. De två vanligaste diabetesformerna är diabetes typ ett och diabetes typ två.
 
 
Vid diabetes typ 1 har kroppens egna produktion av insulin helt eller nästan helt slutat att fungera.  Av någon okänd anledning angriper och förstör kroppens immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på sikt leder till total insulinbrist. Diabetes typ 1 drabbar oftast barn och ungdomar. 
Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera insulin, men mängden som produceras räcker inte för att att tillgodose kroppens behov.  Vid uppkomsten av diabetes typ 2 spelar levnadsvanorna en viktig roll, där mat, övervikt och stillasittande har betydelse för uppkomsten. Diabetes typ 2 ökar lavinartat i Sverige och därför har diabetes blivit en av våra folksjukdomar, cirka 80% av alla diabetespatienter har diabetes typ 2. Förut kallades den här typen av diabetes för åldersdiabetes eftersom att sjukdomen utvecklades på äldre dagar, men nu för tiden kryper typ 2 diabetes allt lägre ner i åldrarna och pga. det räknas den inte längre som en ”ålderssjukdom” utan som en livsstilssjukdom. 
 
 
När vi stoppar i oss kolhydrater (ex potatis, socker och bröd) omvandlas det till glukos (socker) av tunntarmen. Glukosen åker ut i blodet för att föras vidare till kroppens alla celler för bränsle. Hormonet insulin hjälper glukosen från blodet till cellerna för att bilda energi. Om kroppen matas med alldeles för mycket glukos som den inte gör av med lagras den i levern tills du behöver energin, när kroppen har fått för mycket glukos under lång tid klarar bukspottkörteln tillslut inte av att producera tillräckligt med insulin för att hålla blodsockernivåerna normala. Detta gör att glukosen blir kvar i blodet och att blodsockervärdet skjuter i höjden. Det talas även om att våra vävnader blir mer och mer resistenta mot insulin efter lång tid av påfrestning och att det behövs mer och mer insulin för att få ut glukosen från blodet och in i cellerna, man talar om att vävnaderna blir mer resistenta mot insulinet. Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin. 
 
 
Vad händer om diabetiker (och alla andra människor också för del deler) utesluter stora mängder av kolhydrater ur sin kost? Jo kroppen behöver inte producera lika mycket insulin för att hålla nivåerna normala, alternativt vi behöver inte ge diabetespatienterna lika höga doser av insulin. En del typ 2 diabetiker kan tackvare en LCHF-kost sluta medicinera sig med insulin, pga av att LCHF håller blodsockernivåerna normala. Det är på grund av detta LCHF är viktigt. Vi behöver inte alla dessa kolhydrater. Du behöver inte vara orolig, kroppen behöver bara 20 gram kolhydrater per dygn för att fungera som den ska och det är lätt att komma upp i den mängden även med LCHF. Skulle du välja att äta en strikt LCHF-kost börjar kroppen tillverka glukos av fett och protein för att ge cellerna sin energi. 
 
 
Vill du veta något som är extra skrämmande? Tio tusentals svenskar ligger i riskxonen för att utveckla diabetes typ 2 och har redan utvecklat metabolt syndrom. Vad är då metabolt syndrom undrar du?

Utvecklingen av metabolt syndrom beror på många komponenter, att patienten är överviktig med ett förhöjt midjemått, hypertoni (högt blodtryck), försämrad glukostolerans och försämrad insulinresistens, förhöjda triglyceridvärden och b-glukosvärden och sänkt HDL-kolesterol, vilket ger en ökad risk för tromboser. Efter många års påfrestande från det metabola syndromet utan vidtagna åtgärder utvecklas typ 2 diabetes. Metabolt syndrom behandlas med hjälp av att patienten gör en livsstilsförändring som skapar en viktnedgång, ökad fysisk aktivitet, kostomläggning. Stämmer kriterierna in på dig? Då är det dags att göra något åt din situation! Nu! Eller vill du bli en av de nio svenskar som har en diabetesdiagnos?

 

Det är inte jobbigt att leva utan alla dessa kolhydrater. Jag har inte diabetes, men jag och många andra människor väljer att avstå kolhydraterna och sockret för att kroppen mår så mycket bättre utan. Det är dags att du väljer att främja din hälsa!

Vill du veta mer om diabetes? Surfa in på www.diabetes.se
Där har jag hämtat min information.

 

kram, trollmorslchf

RSS 2.0